Boettners vansinneslista (i Tidens Tecken översättning) från antikatolikernas bibel; Boettner:s Roman Catholicism, s20ff i 1:a uppl (som i princip helt saknar fotnötter). En bra respons till Tidens Tecken ges av; Stefan Herczfeld. Boettners lista är så tendensiös och korkad att jag låter den stå helt okommenterad här.  

300 ca Man började be för de döda.
300 ca Korstecknet 
320 ca Man började bränna vaxljus. 
375 ca Man började uttrycka böner till och vördnad för änglar och döda helgon, samt använda bilder. 
394 Mässan som ett dagligt nattvardsfirande. 
431 Bruket att dyrka Maria som Guds Moder blev erkänd dogm vid kyrkomötet (det tredje konciliet) i Efesus. Maria ärades med titeln Theotokos (Gudaföderska). 
500-talet. Prästkläder och skrudar togs i bruk. 
526 Sista smörjelsen införs 
593 Läran om skärselden antogs när Gregorius den store (Gregorius I) var påve. 
600 Böner riktade till Maria, döda helgon och änglar. 
600 Gregorius I inför att det latinska språket ska användas i bön och tillbedjan. 
607 Kejsar Phocas ger påvetiteln åt Roms biskop Bonifacius III (påvetiteln har alltså ett hedniskt ursprung). 
709 Man började kyssa påve Konstantins fötter! 
750 Frankernas kung Pepin tilldelar påven världslig makt. 
786 Kyrkomötet i Nicea: Vördnad av änglar godkändes. Tillbedjan av kors, helgonbilder och reliker auktoriserades, samt rökelseoffer till deras ära. 
850 ca Heligt vatten, blandat med en nypa salt och välsignat av prästerna uppfanns. 
890 Vördandet av Marias man Josef började. 
927 Ett råd av kardinaler upprättas. 
965 Påven Johannes XIII börjar att döpa kyrkklockor.   
995 Helgonförklaringar av döda personer började genom Johannes XV som helgonförklarade St. Ulrich. 
998 Fastande på fredagar och fastan före påsk påbjöds. 
1000-talet Mässan utvecklades gradvis som ett offer, och att närvara gjordes obligatoriskt. 
1079 Celibatet för präster påbjuds av Gregorius VII. 
1090 Rosenkransen (ett radband med böner) introducerades av eremiten Peter. 
1184 Inkvisitionen grundas av konsiliet i Verona. 
1190 Avlat börjar säljas. 
1215 Nattvardsdogmen (transsubstantiationsläran) att brödet under mässan förvandlas till Kristi fysiska kropp för att ätas levande, antogs av påven Innocentius III. 
1215 Folket ålades att bekänna sina synder för prästen åtminstone en gång per år. 
1220 Tillbedjan av nattvardsbrödet infördes av påven Honaratius. 
1229 Bibeln förbjöds att läsas av lekmän och blev förbjuden vid kyrkomötet i Toledo (Toulouse). V 
1251 Skapularet hittas på av den engelske munken Simon Stock. 
1414 Folket fick inte längre ta del i kalken i mässan. 
1439 Skärseldsdogemn proklamerades som kyrkans troslära och officiella dogm vid kyrkomötet i Florens. 
1439 Doktrinen om de sju sakramenten bekräftades som kyrkolära på råden i Lyon 1274, Florens 1439 och slutgiltigt i Trent 1547. 

1508 Ave Maria börjar användas. Delar av den sista halvan blir inte klar förrän 50 år senare och godkänns av påven Sixtus V i slutet på 1500-talet. 
1534 Jesuitorden grundas av Loyola. 
1545 Traditionen upphöjs till att ha samma betydelse som Bibeln. 
1546 De apokryfiska böckerna lades till i Bibeln och dessa har samma tillförlitlighet som de andra skrifterna. 
1560 Trosbekännelsen av Pius IV blir den allenarådande. 
1854 Den ultrakatolske Pius IX proklamerar den 8 december dogmen om Jungfru Marias obefläckade avlelse (Maria Immaculata, att Maria blev avlad syndfri). 
1864 Påven Pius IX ger ut brevet "Syllabus of Errors", som också godkänds av Vatikankonciliet. I brevet fördöms bland annat att protestantismen skulle kunna vara en annan form av den sanna kristna religionen och likvärdig med den Katolska kyrkan. 
1870 Påvens ofelbarhet proklamerades som dogm av Pius IX vid det första Vatikankonciliet.
1930 Pius XI fördömer offentliga skolor. 
1950 Den 1 november proklamerar Pius XII dogmen (ofelbar kyrklig lära) Munificentissimus Deus om Marias upptagande med kropp och själ i himmelen när hon var färdig med sitt jordiska liv.