Vi började i en diskussion om teism kunde betraktas som rationell. Det tror jag. Jag gav 5 skäl:
1. Allt har en orsak. Ingenting ploppar upp från ingenting.
2. Skönhet och glädje och lidande tangerar något bortanför oss själva.
3. Alla människor bär på en längtan efter mer (eller mening eller rättvisa eller oändlig kärlek o s v ). Alla andra "längtor" (plur.) har situationer som tillfredställer din längtan (t.ex hunger, törst, kärlek osv). Alltså finns det något mer!
4. Människor tenderar till att tänka att något är rätt och något är fel (finns här).
5. Massor av människor har haft religiösa erfarenheter. Om allt är bluff; så är människan ytterst missanpassad. Myggor är anpassade, men människor är felkonstruerade.
Några försök har gjorts att skjuta ner dessa 5 område (nr 4 finns i annan tråd). Att materialismen har fått några poänger på humanistbloggens tråd, kan jag inte se... Erik M (längst ner) skriver; "Vissa teistiska modeller är totalt ologiska, andra är tekniskt sett möjliga men extremt osannolika."
Så kan man tycka. Men materialismen är å sin sida antingen totalt ologisk eller helt fullständigt omöjlig... Materialism är ett auktoritativt, arrogant påstående av obevisade - eller ofalsifierbara - principer. Allt som finns är materia! Hur vet någon det? Hur kan du visa det? Ingen kan visa detta, ändå tror folk på det; för att de vill (de väljer det frivilligt) och har en egen agenda (ibland t o m pseodovetenskaplig)!
Chesterthon skriver så här;
"it is absurd...to complain that it is unthinkable for an admittedly unthinkable God to make everything out of nothing and then pretend that it is more thinkable that nothing should turn itself into everything" (St Thomas Aquinas Ign Press 86; 2:534)
Materialisten skapar sig alltså massor av problem. Det går heller inte att bevisa "människans höghet och autonomi", ofrihet, lyckan i lustans frihet, moralisk relativism eller att all metafysik är ogiltig! Teorin är värde-lös! Menings-lösheten får ett nytt ansikte! Tomheten är absurd! Och attityden blir att allt som inte stöder den enfaldiga materialismen måste fördrivas. Det blir inte intellektuellt hållbart. All andlighet måste förlöjligas, förhånas och man drar sig inte för att låta "ändamålen helga medlen" för att få fram sin aversion!
Själv är jag förstummad av universums alla sköna mysterium. Skönhet finns överallt. "Pulchra sunt quae visa placent" (det sköna ses, och gör själen nöjd). Eller lite skämtsamt uttryckt: "Beuty is in the eye of the be(er)holder"! Ja för att parafrisera Zelmerlöv: "Christians still stand for faith, hope and glory, now!
Människan kan inte leva utan att knäfalla. Om du inte knäfaller inför treenig Gud, så måste du ersätta detta med något; titlar, stolthet, makt, sex, pengar, konsumism, alkohol, tingelitang eller Vetenskapen! Allt detta är - i viss mån - gott i sig, men miss-brukare är inte objektiva. Allt skall brukas och läggas under Kristi herravälde. Då får livet en annan ton och glans. Då lyser ett ansikte ibland jordiskt stoft. Då doftar det Krisma. "Då kommer himlen till jorden; schalalalalalaaaaa" (gammal söndagsskolesång)!
Till sist håller jag med Erik att vi tyvärr inte kan välja vad vi tror på baserat på vad som känns bra. Kristendomen känns för bra för att vara sann. Undersöker man dock anspråken, så finns det för mycket som stöder den för att det ska kännas bekvämt (evangelierna, uppståndelsen, Kyrkans framväxt, mirakler osv). Då kan man antingen bejaka Sanningen eller förkasta detta. Det är roligare och troligare att säga ja! Tro söker förståelse; mera, oftare och djupare! O-tro söker ofta inte. O-troligt nog finner de o-roligt (nog) inget! Otrovärdighet är utan värdighet! Jag finner idag det värdigaste perspektivet vara tro-värdigt! Jag är dock alltid beredd att ändra mig; om jag får argument som håller och mitt perspektiv kan visas icke-trovärdigt!
Vincit omnia Veritas!
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar