tisdag 18 oktober 2011

Krönikoböckerna

Att beskriva Israels historia från skapelsen til Jerusalems upprättelse utifrån ett liturgiskt/prästligt perspektiv är inte lätt! Krön försöker göra just det; en krönika över hela "den gudomliga historien"! Speciellt intresse ägnas åt Davids och Salomos liturgiska förehavanden! Bokens budskap är att ett troget gudstjänande (liturgiskt) i templet ger välsignelse och är ö h t grunden för judisk överlevnad. Strålkastarljuset riktas speciellt på Jerusalems tempel och den davidiska konungsliga ätten.

1:A DELEN; DAVID OCH ARKEN
1 Krön inleds med långa släktlistor (Jesus föds in i dessa led, jmf Matt 1 och Luk 3:23 med 1:1.17.27; 2:1-15; 3:5.10-19), men som får sin höjdpunkt i herden för Israels folk; Davids eviga förbund (17:14-17; 28:7) och Davids kungadöme (kap 11ff)! David intar Jerusalem (Moria berg, jmf 1 Mos 22:2) och blir allt mäktigare!

I 13 hämtas den högheliga arken till Jerusalem med dans och sång, men Ussa respekterar inte det heliga och faller ner död (13:9f)! Runt arken blir det fest och gudstjänst! Tänk dig det största liturgiska firande du sett och dubblera detta någon gång/några gånger, så får du fram mäktigheten i Israels heliga kult! Prästerna drar fram liturgiskt beklädda - lovprisande, tackande och psaltarklingande (Ps 105 och 96 återges i kap 16) - i långa processioner; offerdjuren trängs och rökelsen ligger tät, precis som ljudet av trumpeter, cymbaler och psaltare!  Det kan vara på sin plats att betona att festligheterna påminde om Kyrkans eukaristi; se 16:3 och 29:22; "de åt och drack med stor glädje inför HERRENs ansikte" (jmf 2 Mos 18:12 och 24:11)!

David visar respektlöshet i kap 21 och folket får betala dyrt (alltför dyrt = 70 000 liv?), men David utverkar bönhörelse på framtida tempelplatsen! Därefter berättas om Davids förberedelser för tempelbygget (vilket inte poängteras särskilt tydligt i 1 Kung)!

2:A DELEN; SALOMO OCH TEMPLET
Salomo börjar bygga det överdådiga hus (=Templet) som skimrade i guld och som innehöll ett heligt tomrum (utan avgudabilder) med två gigantiska keruber som överskuggade arken (5:7); omgjordat med kerubavbildningar, 3:14! I det heliga fanns 10 ljusstakar (prydda med blomor) och skådebrödsbord! Utanför det heliga fanns två höga pelare (Jakin & Boas, smyckade med granatäpple på liljeformade huvuden, 3:15f; 4:13 och 1 Kung 7:15ff), kopparhavet som liknade en lilja (vilande på [avguda-]oxar - jmf 2 Mos 32:4), massor av kärl, knivar och altaret (4:1)! Arken (med budtavlorna) förs in av prästerna, när 100 000-tals människor samlats. 120 präster blåser i trumpeter (testa ej hemma) och en kör stämmer upp sång för att HERREN är god och nådefull och instrumenten ljuder och templets innersta uppfylls av ett moln, så att ingen kunde göra tjänst där (5:13f); Gud är slutligen heligt närvarande vid sin heliga fotapal! Eld faller ner från himlen och uppslukar mer än 100 000 boskapsdjur (7:1ff) och festligheten varade en hel vecka!  Bortsett från de blodiga offren, känns det hela väldigt katolskt!

Till jordens mäktigaste och visaste kung; Salomo (9:22) kommer även drottningen av Saba och blir oerhört imponerad! Men ingenting nämns här om Salomos senare förfall (som i 1 Kung 11)!


3:E DELEN; FÖRFALL OCH VÄNTAN PÅ UPPRÄTTELSE
Salomos son Rehabeam försöker göra faderns ok tyngre (inga skattelättnader), men landet splittras och vi får följa förfallet i Juda (dit löftet om Messias är knutet)! Ofta reses andra stoder/statyer till avgudar och folket avfaller, men Asa (913-873, kap 14-16), Josafat (873-849, kap 17-20), Ussia (769-736, kap 26), Hiskias (714-686, kap 29-32) och Josias (637-607, kap 34f) återvändande till den gamla tron (liturgiskt och läromässigt och lagmässigt) beskrivs ingående i 2 Krön.

I genomgången av kungarna återkommer ständigt en beskrivning av deras mor. DrottningModern (”gebira”) hade en oerhört betydelsefull position i hela den antika världen och har än idag Drottningrollen, i flera kungliga ”exotiska” östkulturer (t.ex. Swaziland). Anledningen till detta var/är bl.a. polygamin och därför blev kungaättens regent:s Moder Drottningen, som ibland t o m hade ensam regeringsmakten, se 2 Krön 23:12ff (f ö ställen se 1 Kung 2:13ff; 11:1-3; 15:13, 2 Kung 24:15; Ords 31:1;  Höga Visan 3:11 och Jer 13:18). 

Krön slutar med platt fall för Jerusalem och templets förstörelse, men slutar dock med hopp, då Koresh begär att judarna ska bygga upp "Guds hus" igen i Jerusalem. Hoppet vänds här mot framtiden och Jerusalems tempel och Davids ätt! Och Han kommer. Påskalammet intar templet och Hans kropp är det nya templet/tabernaklet (jmf Upp 21:3.22).

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar